Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och Finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och Finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Småföretag är viktiga för Sveriges ekonomi då de svarar för så mycket som 99 procent av det totala antalet företag och 41 procent av arbetskraften inom den privata sektorn. Det kan dock vara svårt för småföretag att uppnå tillväxt och därmed öka sina Finansiella prestationer eftersom de konkurrerar med stora företag som har större marknadsandelar. För att underlätta tillväxt väljer många småföretag att samverka via företagsnätverk för att på så vis dela resurser mellan sig och därmed minska kostnaderna och öka riskspridningen. Företagsnätverk kan även bidra med möjligheten att komma åt specialkompetens som kan vara nödvändig för att göra dem unika och därigenom öka marknadsandelarna och följaktligen de Finansiella prestationerna. Men företagsnätverk behöver inte alltid betyda framgång för småföretagen, det kan också vara kostsamt för ett litet företag att engagera sig i ett samarbete i form av kontroll- och samarbetskostnader.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och Finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och Finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn.Metod: Vi har i denna jämförande studie använt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design där vi med hjälp av sekundärdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femårsperiod.Resultat & slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att beräkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvärde på de utvalda nyckeltalen och sedan jämfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har även använts för att se om det fanns någon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. Vår slutsats var att det inte fanns någon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s Finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bättre sammantaget..

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena SvenssonHandledare: Elin FunckTitel: PrestationsmätningEn studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XYBakgrund: De icke-finansiella prestationsmåtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget ständigt måste öka sin effektivitet på grund av den ökade konkurrensen på marknaden. I dagsläget så har XY bra kontroll och uppföljning på sina Finansiella prestationer men har en del problem när det gäller att kontrollera och följa upp sina icke-Finansiella prestationer. Vid mätning av icke-Finansiella prestationer så är det många aspekter man måste ta hänsyn till och i vår studie så ska vi bl. a belysa viktiga delar man måste ta hänsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmätning. Det här fallet handlar om hur viktigt det är att välja rätt prestationsmått och hur viktigt det är att dessa mått verkligen stödjer företagets strategi och vision.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företaget som är verksamt inom modebranschen går tillväga för att mäta prestationer.

En börsnoterad elitidrottsklubb utför både sportsliga och finansiella prestationer. Men vad är det egentligen som påverkar marknadsvärdet för den börsnoterade elitidrottsklubben? Har de enskilda sportsliga prestationerna någon betydelse för klubbens marknadsvärde eller är det andra faktorer som styr, som till exempel informationsflödet av större viktiga händelser, eller är marknadsvärdet helt baserat på de Finansiella prestationerna? Denna studie syftar till att bringa klarhet i dessa frågeställningar och analysera sambandet mellan: ? De Finansiella prestationerna och marknadsvärdet på klubben. ? De sportsliga resultaten och marknadsvärdet på klubben.

Studien utgår från de största sektorerna i industrin för 27 EU-länder. Dessa är tillverkningsindustri, byggindustrisektorn, den finansiella sektorn..

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Som en hjälp för företag att uppnå resultat och motivera till prestationer hos sina anställda används i många fall belöningssystem. Från att belöna individer baserat på deras position i hierarkin har den nya tidens belöningssystem utvecklats. De kan nu vara utformade på en mänga olika sätt, till exempel av finansiell eller immateriell karaktär, grupp- eller individbaserade, långsiktiga eller kortsiktiga.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur Länsförsäkringar Uppsala telemarketinggrupps belöningssystem uppfattas av de anställda samt att jämföra det med skaparens syften. Länsförsäkringar har infört en monetär form av belöning i och med ett provisionsbaserat system och en icke-monetär form i ett diagramsystem.Som en grund i undersökningen användes en modell som bygger på effektsynsättet och förväntansteorin, på vilka en intervju med belöningssystemets skapare och en enkätundersökning riktad mot de anställda utformades.De specifika frågor som besvarades i studien var om de anställda blir motiverade av belöningssystemen, om de anställdas och skaparens uppfattningar skiljer sig från varandra samt om det är några skillnader i uppfattning mellan det finansiella och icke-finansiella systemet.Resultaten som framkom var att systemet som används är motiverande men att diagrammen behöver ändras för att uppfattas som positiva ur de anställdas synvinkel. Uppfattningen från gruppen och från skaparen av systemen skiljde sig åt gällande om systemet var rättvist annars var de relativt samgående.

Denna uppsats behandlar hur strategisk styrning tillämpas i svenska hög kompetenta tjänsteföretag. Syftet är att hitta samband mellan strategisk styrning och företagens prestationer. Studien har ett analytiskt synsätt vilket baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvalda datakonsultföretag där svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Studien har ett deduktivt angreppssätt och utgår från teorier som behandlar strategisk styrning samt tidigare studier inom detta område. Studien fann att strategisk styrning tillämpades av datakonsultföretag och att det inte fanns någon större skillnad mellan företagens storlek och tillämpningen av strategisk styrning.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.

Belyser övergången från historiska till verkliga värden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att fastställa slutsatsen, som visar att det inte skett någon förändring på grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förändringen ligger hos de noterade företagen och övergången till IFRS regler, den så kallade säkringsredovisningen. .

Vi har i den här uppsatsen undersökt finansiella inputs påverkan på sportsliga och finansiella outputs hos svenska fotbollsklubbar. Från detta har vi försökt bestämma vilka inputs som de svenska fotbollsklubbarna bör satsa på för att få önskade outputs. Vi har undersökt detta med hjälp av regressionsanalyser och Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vi har kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan den finansiella inputen personalkostnader och den finansiella outputen totala intäkter och den sportsliga outputen totala åskådare..